tisdagen den 6:e mars 2012

Förbannar min egen egoism

Jag älskar vårt hus. Absolut! Det här är inte på något sätt ett inlägg om motsatsen. Jag älskar att det är ett gammalt hus med känsla i, att det är lite eget och speciellt. Men det är just det, det är gammalt. Även om jag ser en charm i huset så är tex köket slitet. Ett gammalt kök är ju det. Skåpen är nötta, där finns fläckar som inte går bort hur hårt man än skrubbar, elementen saknar färg lite här och var, dörrkarmar och lister är permanent smutsiga och skavda. Det lilla badrummet är slitet, det är likadant där - det spelar ingen roll hur hårt vi skrubbar, vissa fläckar försvinner inte. Och när man bara går hemma så här, och tillbringar största delen lekandes på golvet, då är det detta man ser. Det stötta, det smutsiga, allt som behöver göras i ordning. Även om vi har gjort i ordning största delen av huset är det fortfarande så mycket kvar! Och jag ser det. Jag hänger upp mig på det. Och jag får städmani! Jag börjar skrubba, jag dammsuger, jag plockar... för jag vill ha det rent och snyggt. Jag vill ha det fräscht. Och direkt kickar det dåliga samvetet in. Varför lägger jag större delen av dagen på att städa och plocka när jag kan tillbringa den med mitt barn, vår sista vecka tillsammans innan dagis börjar? Ångest. Vad spelar det för roll om det ligger lite skit i hörnen, om det ligger leksaker framme, om soffkuddarna inte ligger snyggt eller det ligger filtar på golvet. Det kommer att göra det nu ett tag, så ni som kommer hit - ni får helt enkelt stå ut! För jag tillbringar tiden med mitt barn istället.
Kram Sarah

3 har kommenterat:

Jenny sa...

Man får ha damm i hörnen.. Nästa gång du är hos oss, så ser du det där med ;) Jag leker hellre med Ebba:o) Helt Normalt Sarah :o) Många Kramar

Miss M sa...

Herregud Sarah, fick kolla 3 gånger så jag inte skrivit detta inlägg själv i sömnen lr ngt! För det är exakt så jag är, EXAKT! Lite skrämmande, men skönt att inte va ensam =) KRAM

Marielle sa...

Jag håller med Jenny! Det är sunt att prioritera umgänge med sitt barn framför städning, men ibland får man också den där paniken att det är stökigt och snuskigt överallt och man rusar runt som en tok och vill bara ha det snyggt och rent runt sig. Och tänk inte på oss som kommer och hälsar på, VI ser inte ens de där dammtussarna i hörnen som du ser. Och vi vet inte hur länge den där köttfärssåsfläcken suttit på antilopstolen. Så mys du med Isak så mycket du bara kan, snart är han tonåring och kanske inte alls särskilt sugen på att bygga höga torn med sin mamma. ;-)